"Har du testat de här förr?" frågade den trevliga damen bakom disken och pekade på paketet med Pretz Fried som jag slumpmässigt singlat ut bland de åtskilliga sorterna på hyllan bakom mig.
"Det är nämligen den mest smaklösa sorten, smakar typ torr pinne! Ta de som heter "Larb" istället, de kommer du gilla!"
Något röd i ansiktet för att ha ertappats som den noob jag är går jag med på bytet och skyndar mig därifrån (med en stor påse roliga nudlar, stay tuned!)
Vi har säkert alla sett och låtit oss förundras över följande reklamfilm från Japan:
Jag vet. De är extremt otydliga med att förklara exakt vad de säljer.
Pretz är den kryddiga motsvarigheten till Pocky, båda marknadsförs av det japanska företaget Glico. Till form och utseende påminner de om våra hederliga salta pinnar, men där upphör likheterna. Just denna sort är tydligen tillverkad för den thailändska marknaden och har smaksättningen "Larb", vilket efter en snabb men nödvändig googling visar sig vara en laotisk köttsallad. Yummie! Förvånansvärt goda! Skillnaden mellan dessa och våra salta pinnar kan nog närmast liknas vid tango. Vi har den eldiga argentinska tangon som uppstod på bordellerna i Buenos Aires. Och sen har vi den ångestladdade finska varianten som är lika livad som PROs årsstämma i Åtvidaberg.
Återvände till butiken idag och köpte några paket till, denna gång "Corn" samt "Ham & Cheese". Och självfallet ett paket Larb till.
Edit: Corn var godast
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar